Originaltitel: القَوْلُ المُدَبَّحُ بِذِكْرِ وَصَايَا فِي المَنْهَجِ
Författare: Sheikh Obeid Ibn Abdullah Ibn Suleiman Al-Jabiri
Originaldokument: Frågor i Manhaj (Sheikh Obeid)
Förord
(ej översatt)
Första frågan
Det finns vissa som säger att ordet Manhaj är påhittat, och en term som är associerad med Bida, så vad säger ni om detta? Och vad betyder egentligen Manhaj?
Svar
Det här är ett grundlöst uttalande. Att Manhaj skulle vara påhittat! Denna person har motsatt sig den uppenbarade texten och samstämmigheten hos de lärda.
Gud säger i Koranen:
“Var och en har vi gett en lag och en Minhaj” (Maida: 48)
Ibn Abbas sade om detta ord: “Det betyder: Väg”, dvs att varje nation har fått en lag med Guds regler nedsända.
Gällande ordets betydelse, språkligt, så betyder Manhaj (och Minhaj) “den väg som man tar”.
Den religiösa termen betyder: Guds regler, gällande dyrkan och att behandla varandra, i enlighet med Koranen och Sunnan, i förståelsen av Salaf As-Salih1.
Andra frågan
Vad betyder uttalandet av Sheikh ul-Islam Ibn Teimia att “Skapandet har alltid varit ett och samma”, och är detta beskrivet som egenskap eller handling?
Svar
Skapandet, såsom jag har förstått det, är precis som tal: Ur en aspekt är det en egenskap, och ur en aspekt är det en handling. Gud är skapare, och har alltid varit skapare, då detta är en egenskap. Sedan får denna egenskap utlopp i form av att Allah skapar.
Det är alltså Allahs egna egenskap som Sheikh ul-Islam menar när han säger att skapandet alltid varit ett och samma.
Tredje frågan
Är det korrekt att tillskriva Gud renhet, och att kalla Gud för “Den Rene”?
Guds namn är Tawqifia2; vi tillskriver alltså inte Gud varken namn eller egenskaper förutom med bevis från Koran eller autentisk Sunna, såsom Imam Ahmed sade: “Vi går inte längre än Koran eller Hadith”, dvs gällande Guds egenskaper.
Jag känner endast till ett liknande namn som Profeten (Må Guds frid vara med honom) nämnt: “Gud är Vacker, och älskar skönhet”
Fjärde frågan
Är dessa två hadither autentiska: “Min nations motsättningar är en nåd”, och “Mina följeslagare är som stjärnorna; vilken ni än följer kommer vägleda er”
Svar
Dessa två hadither är svaga (ej autentiska), och kan inte användas som giltiga argument.
Femte frågan
Jag stör mig på att det ibland talas om en person som varit bland Ahl us-Sunna (och sedan lämnat och gått till Bida), och att man då går igenom alla böcker som personen skrivit och försöker finna fel, detta då de lärda tidigare prisat hans böcker så var fanns felen i dessa böcker innan han lämna Ahl us-Sunna?
Svar
För det första: Jag nämnde i förordet varför Ahl us-Sunna inte accepterar någon motsättning mot den rätta vägledningen, oavsett om det är skrivet i en persons bok eller om det är sagt på annat sätt. Det är dock skillnad, som jag nämnt, om en person följer Sunna eller om en person är en Mubtadi; Den som följer Sunnan bör respekteras även om han blir tillrättavisad.
För det andra: Felfinneri och att gräva upp folks alla fel hör inte till Ahl us-Sunnas tillvägagångssätt; detta är någonting som Hizbion och filosofer tillskriver dem. Ahl us-Sunna döljer de fel som är dolda, och tillrättavisar de fel som är öppna, detta även om personen följer Sunnan.
Jag åminns hadithen som Tayalisi, Ahmad, Sijistani och Baghawi har rapporterat, och den är autentisk i alla sina kedjor:
Någon sade till Ubada Ibn Samit: Abu Mohammed säger att Witr-bönen är obligatorisk.
Han sade då: Abu Mohammed ljuger, jag hörde Profeten (Må Guds frid vara med honom) säga: “Fem böner har Gud ålagt sina tjänare …”
En annan sak jag vill nämna är den hemska tanken att en person, bara för att följer Sunnan, aldrig kan göra fel!
Ingen är felfri efter Guds profet (Må Guds frid vara med honom), denna nations (historiska) samstämmighet är felfri men inte individer, de gör fel och bör tillrättavisas; Ahl us-Sunna rättar varandra, detta från Följeslagarnas tid fram till idag.
En annan sak är att fel i böcker inte skulle tillrättavisas förutom om en person lämnar Ahl us-Sunna. Ahl us-Sunna tillrättavisar fel i böcker då de undersöks, och felen kanske inte hittas förrän de analyseras ordentligt. När detta görs, så förklarar man öppet dess fel och kommenterar och tillrättavisar.
Och här är en sak som Hizbion brukar säga, när tex Sheikh Rabé tillrättavisade felen som finns i böckerna skrivna av Sayyid Qutb: “Varför tillrättavisar ni inte Ibn Hajar eller Nawawi, då de också har en massa fel!”
Mitt svar är:
Denna parallell är felaktigt dragen på tre sätt:
Första: Att de två lärda, Ibn Hajar och Nawawi, har tjänat och gynnat Islam många gånger mer än vad Sayyid Qutb har gjort, och de har förklarat en massa hadither, dock är inte heller de felfria.
Andra: Folket av kunskap har tillrättavisat deras fel, och kommenterat dem, vilket tas upp när man studerar deras böcker.
Tredje: Felen som Ibn Hajar och Nawawi har fallit i, har aldrig etablerats som en egen Manhaj som motverkar Sunnan, och som påstås vara Sanningen. Dock ser vi att Sayyid Qutbs läror har blivit en Manhaj som motsätter sig Sunnan; och den som känner till hans bok “Milstenar” förstår på tydligaste sätt att denna man fört fram fanan åt Takfiri-läran idag.
Sjätte frågan
Kommer Profeten (Må Guds frid vara med honom) att be för den syndiga muslimerna på Domedagen?
Svar
Ja, för de syndiga monoteisterna. Den som dött på monoteism och möter Gud med stora synder och inte vänt sig i ånger till Honom, kommer Profeten (Må Guds frid vara med honom) att be för, och det kommer även änglarna och de rättfärdiga guds tjänare av muslimerna att göra.
Sjunde frågan
Hur ska vi göra med den som öppet prisar vissa lärda, för att personen tror gott om dessa, eller för att de lärda har tillrättavisat vissa andra som bör tillrättavisas, så prisar denna person dessa lärda, trots att det har framkommit att de ljuger i vissa fall, och i andra tillfällen kritiserar Ahl us-Sunna, och kallar dem namn, och i vissa fall ljuger och förtalar vissa stora lärda. Vad ska vi göra med en människa som prisar dylikt folk?
Svar
Ahl us-Sunnas lärda får inte någon uppenbarelse från himlen; de prisar de människor som synts följa Sunnan och försvara den och dess folk, sprida dess böcker, tillrättavisa missvägledda. De dömer endast efter vad de ser, och om en av dessa prisade människor går vilse efter detta, så går de efter detta nya som framkommit.
Detta är ingen ovanlighet, Imam Shafi brukade prisa Ibrahim Ibn Mohammed Ibn Abu Yahya, och han sade om honom: “En pålitlig man rapporterade till mig …”
Andra lärda kritiserade denna, Imam Malik frågades om han var pålitlig, Imam Malik sade: “Han är inte pålitlig och inte heller hans religiositet”
Shafi kritiseras dock inte för detta, han är ju en Imam hos vem som helst som känner till hans kunskap. Detta hjälper dock inte Ibrahim Ibn Abu Yahya!
De lärda har en grundregel: “Den som vet har ett odiskutabelt argument mot den som inte vet”
Åttonde frågan
En person från Ahl us-Sunna har anklagat min fru för att ha varit otrogen, utan att ha hämtat vittnen eller bevis, och sprider detta bland folket. Vad bör vara min inställning mot denna person?
Svar
Detta är en stor synd, dock inte otro eller Bida. Du har rätt att ta detta till en domare så att personen straffas med straffet för att oskyldigt anklaga kyska kvinnor; om det inte finns någon muslimsk domstol så har du och din fru rätt att be Gud mot honom; detta om det ligger till såsom du beskrivit.
