I denna lektion lär vi oss hur man gör ord till bestämd form.
Detta görs genom att låta ordet föregås av partikeln al- {ٱلـــ}, som inte separeras av mellanrum.
Man brukar säga att al- är arabiska motsvarigheten till “the”.
Exempel:
| بَيْتٌ | → | ٱلبَيْتُ |
| “hus” | → | “huset” |
| هُدَى | → | ٱلهُدَى |
| “vägledning” | → | “vägledningen” |
| نِيَّةٌ | → | ٱلنِّيَّةُ |
| “avsikt” | → | “avsikten” |
VIKTIGA PUNKTER
- När al- läggs på ett ord, så förlorar ordet eventuell tanwîn och endast en harakah finns kvar på sista bokstaven.Exempel:
بَيْتٌ → ٱلبَيْتُ “hus” → “huset” هُدَى → ٱلهُدَى “vägledning” → “vägledningen” نِيَّةٌ → ٱلنِّيَّةُ “avsikt” → “avsikten” Detta påverkar inte ord som slutar på rena vokaler, såsom hudâ {هُدَى} “vägledning” eller `asâ {عَصَا} “stav, pinne” eller sadâ {صَدَى} “eko”, då man inte kan skriva harakât på dem.
- Egennamn, a´lâm {أَعْلَامٌ} tar inte emot al-, såsom muhammad {مُحَمَّدٌ} “Mohammed”, fir´awn {فِرْعَوْنُ} “Farao”, bûsh {بُوشُ} “Bush”, jahannam {جَهَنَّمُ} “Helvetet” eller mûsâ {مُوسَى} “Moses”, och inte heller damâ’ir eller asmâ’ al-ishârah.
- Ett ord kan få bestämd form av al-, men detta kan även ske på sex andra sätt:
- Om ordet har al- placerat före sig.
- Om ordet är en ism mawsûl {ٱسْمٌ مَوْصُولٌ}.
- Om ordet är en ism al-ishârah {ٱسْمُ ٱلإِشَارَةِ}.
- Om ordet är mudâf {مُضَافٌ} till ett ord med bestämd form.
- Om ordet är ett pronomen, dvs en damîr {ضَمِيرٌ}.
- Om ordet är ett egennamn, dvs en ´alam {عَلَمٌ}.
- Om ordet är munâdâ {مُنَادَى}.
- Det är inte alltid som al- {ٱلـــ} gör ordet till just bestämd form.I vissa fall så betyder det att ordet blir generellt, och att meningen blir allmängiltig för “alla sådana”.Man får analysera ordets betydelse samt sammanhang för att få klarhet i detta.Exempel:
Svenska Arabiska Boken är ny. ٱلكِتَابُ جَدِيدٌ Ordet al-kitâb betyder här en specifik bok, och läsaren är lämpligen redan införstådd med vilken bok som menas. Människan är otålig. ٱلإِنْسَانُ عَجُولٌ Ordet al-insân betyder här “människan”, dvs människor i allmänhet, och inte en specifik människa såsom al-kitâb var specifik i förra exemplet. Honung är nyttigt ٱلعَسَلُ صَحِّيٌّ Ordet al-´asal betyder här “honung” i allmänhet, men sammanhanget skulle kunna informera om att det är en specifik mängd honung som menas. - Notera att al- {ٱلـــ} inte alltid uttalas fullständigt, beroende på vilken bokstav som ordet börjar på.Det finns 28 bokstäver i det arabiska alfabetet, och i hälften av fallen uttalas inte L:et, utan nästa bokstav får istället shaddah.Se appendix över sol och månbokstäverna för att se listan.Exempel:
نُورٌ → ٱلنُّورُ “ljus” → “ljuset” نِيَّةٌ → ٱلنِّيَّةُ “avsikt” → “avsikten” رَقَبَةٌ → ٱلرَّقَبَةُ “En nacke” → “Nacken” سَمَاءٌ → ٱلسَّمَاءُ “Himmel” → “Himmeln” De bokstäver som förorsakar det ofullständiga uttalet av al- {ٱلـــ} kallas för al-hurûf ash-shamsiyyah {ٱلحُرُوفُ ٱلشَّمْسِيَّةُ} “solbokstäver”, och de bokstäver där al- uttalas fullständigt kallas för al-hurûf al-qamariyyah {ٱلحُرُوفُ ٱلقَمَرِيَّةُ} “månbokstäver”.
Ett enkelt sätt att komma ihåg vilket namn som hör till vilken grupp bokstäver, är att tänka att shams {شَمْسٌ} “sol” börjar på sh {ش}, som är en solbokstav, och att qamar {قَمَرٌ} “måne” börjar på q {ق}, som är en månbokstav.
Anledningen till att det ofullständiga uttalet finns är att solbokstäverna ligger för nära bokstaven som försvinner när den kommer nära – L:et – och gör det svårt att förflytta tungan i anknytning till dessa bokstäver.
Jämför med det svenska ordet “alnar” (plural på “aln”, ett mått), eller “alltså”, och fundera på hur svagt L:et hörs.
- Notera att al- {ٱلـــ} saknar både hamzah {ء} och harakah.Detta är därför att denna alif innehåller en hamzah al-wasl {هَمْزَةُ ٱلوَصْلِ} “hamzah när man kopplar ihop”.Detta innebär att denna hamzah inte uttalas om ordet inte är i början av frasen.Exempel:
Svenska Arabiska Huset är nära och moskén är långt bort. ٱلبَيْتُ قَرِيبٌ وَٱلمَسْجِدُ بَعِيدٌ Ordet al-masjid uttalas inte komplett, vilket skulle vara wa-al-masjid, detta för att A:et i al- innehåller hamzah al-wasl. Således kvarstår bara l- av al-. Skrivbordet är trasigt, och sängen är hel. ٱلمَكْتَبُ مَكْسُورٌ وٱلسَّرِيرُ سَالِمٌ Här uttalas inte al- alls, L:et uttalas inte för att S:et tillhör solbokstäverna, och A:et uttalas inte för att det innehåller hamzah al-wasl. Således kvarstår bara wa- och s-sarîr: was-sarîr. hamzah al-wasl brukar inte skrivas ut, men då detta sker, såsom i Koranen och vissa studieböcker (som denna), så betecknas det med början-formen av s {صـــ}, ra’s sâd saghîrah {رَأْسُ صَادٍ صَغِيرَةٍ} “huvudet av en liten sâd” ovanför alif: {ٱ}
hamzah al-wasl kallas ibland för alif al-wasl {أَلِفُ ٱلوَصْلِ}, då den alltid syns på alif, eller helt enkelt för waslah {وَصْلَةٌ}.
I dessa sammanhang brukar man även skilja på “vanliga” hamzah och hamzah al-wasl genom att kalla “vanliga” hamzah för hamzah al-qat´ {هَمْزَةُ ٱلقَطْعِ} “hamzah när man bryter/klipper”.
- hamzah al-wasl är inte unik för al-, utan finns i andra ord.Exempel:
ٱسْمٌ → وَٱسْمٌ “ett namn” → “… och ett namn” ٱسْتِسْلَامٌ → وَٱسْتِسْلَامٌ “kapitulation” → “… och kapitulation” ٱمْرَأَةٌ → وَٱمْرَأَةٌ “en kvinna” → “… och en kvinna” - Notera att just ordet imra’ah {ٱمْرَأَةٌ} “en kvinna” förlorar sin alif om man lägger på al- {الـــ}.Exempel:
ٱمْرَأَةٌ → ٱلمَرْأَةُ “en kvinna” → “kvinnan”
NYA ORD
| Svenska | Arabiska |
| Rik | غَنِيٌّ |
| Fattig | فَقِيرٌ |
| Lång | طَوِيلٌ |
| Kort | قَصِيرٌ |
| Kall | بَارِدٌ |
| Varm | حَارٌّ , سَاخِنٌ |
| Sittande | جَالِسٌ |
| Stående | وَاقِفٌ |
| Ny | جَدِيدٌ |
| Gammal (för personer, så använd hellre kabîr fil-´umr {كَبِيرٌ فِي ٱلعُمرِ} “stor i åldern”) | قَدِيمٌ |
| Nära | قَرِيبٌ |
| Långt borta (eller “fjärran”) | بَعِيدٌ |
| Ren (hygieniskt) | نَظِيفٌ |
| Smutsig | وَسِخٌ |
| Stor | كَبِيرٌ |
| Liten | صَغِيرٌ |
| Lätt (för “lätt” som i “inte svårt”, använd sahl {سَهْلٌ}) | خَفِيفٌ |
| Tung | ثَقِيلٌ |
| Papper | وَرَقَةٌ |
| Vatten | مَاءٌ |
| Äpple | تُفَّاحَّةٌ |
| Vacker | جَمِيلٌ |
| Ful | قَبِيحٌ |
| Affär | دُكَّانٌ |
| Sjuk | مَرِيضٌ |
| Frisk | صَحِيحٌ |
| Söt | حُلْوٌ |
| Sur | حَامِضٌ |
| Bitter | مُرٌّ |
ÖVNINGAR
- Dessa ord skall skrivas med rätt harakah på slutet av ordet, dvs deras ändelse. Skall {مسجد} ha tanwîn i slutet? Och hur blir det då med {المسجد}? Och så vidare.
- Använd passande ord från den övre raden för att fylla i fälten.
- Använd passande ord för att fylla i fälten (använd ordlistan i detta kapitel).
ÖVNINGAR
- Dessa ord skall skrivas med rätt harakah på slutet av ordet, dvs deras ändelse. Skall {مسجد} ha tanwîn i slutet? Och hur blir det då med {المسجد}? Och så vidare.
- Använd passande ord för att fylla i fälten (använd ordlistan i detta kapitel).
- Dra linjer mellan lista {أ} och lista {ب} för att para ihop orden till passande meningar. Varje ord får användas högst en gång.
ÖVNINGAR
- Läs och skriv av de följande orden, och var noga med att både uttala och skriva av korrekt i förhållande till sol- och månbokstäverna.
