Suran är nedsänd i Mecka.
Abu Lahab var Profetens صلى الله عليه وسلم farbror, och han var väldigt fientlig mot honom.
Han hade alltså ingen religion som han praktiserade, och inte heller var han beskyddande över nära släkt (må Allah förbanna(1) honom), och därför förnedrade Allah honom med denna mäktiga förnedran.
“Måtte Abu Lahabs två händer(2) förgås”(3), dvs “måtte hans två händer(4) drabbas av förlust, och måtte han drabbas av olycka”, och “måtte han [hel och hållen] förgås!”(5) dvs “måtte han aldrig lyckas”.
“Hans rikedom kommer inte att hjälpa honom”(6) dvs den rikedom som han hade hos sig, och som gjorde honom till en överträdare. “och inte heller det han har förvärvat”(7), ingenting av detta kommer att hjälpa honom mot Allahs straff, när det sänds ner över honom.
“Han skall brinna i en Eld som blossar högt”(8) som kommer att omringa honom från varje håll, “och hans hustru är en som bär ved(9).”(10).
Denna kvinna var, även hon, väldigt fientlig mot Allahs Sändebud صلى الله عليه وسلم. Hon och hennes man brukade hjälpas åt i synd och överträdelse, att bedriva sin ondska.
Hon brukade göra allt som stod i sin makt för att skada Sändebudet صلى الله عليه وسلم, och de handlingar hon gjorde samlades upp på hennes rygg som hennes börda, på samma sätt som den som samlar på sig ved. Han har förberett för henne ett rep “gjort av masad مسد”, dvs av palmfibrer(11)
Betydelsen kan också vara att hon, i Helvetet, kommer att hämta ved till sin mans eld, runttvingad med hjälp av ett palmfiberrep som är knutet runt halsen på henne.
I denna sura är således ett av Allahs klara tecken; För denna sura nedsändes då Abu Lahab och hans fru fortfarande var vid liv, och Allah informerar däri att de garanterat kommer att straffas och plågas i elden, vilket betyder att de inte skulle blivit muslimer under sin livstid.
Detta inträffade inte heller, precis som Allah informerade oss, Han som känner till det synliga och det fördolda.
بِسْمِ اللَّهِ الرَّحْمَنِ الرَّحِيمِ تَبَّتْ يَدَا أَبِي لَهَبٍ وَتَبَّ (1) مَا أَغْنَى عَنْهُ مَالُهُ وَمَا كَسَبَ (2) سَيَصْلَى “< 1-937 > “نَارًا ذَاتَ لَهَبٍ (3) وَامْرَأَتُهُ حَمَّالَةَ الْحَطَبِ (4) فِي جِيدِهَا حَبْلٌ مِنْ مَسَدٍ (5) .
أبو لهب هو عم النبي صلى الله عليه وسلم، وكان شديد العداوة [والأذية] للنبي صلى الله عليه وسلم، فلا فيه دين، ولا حمية للقرابة -قبحه الله- فذمه الله بهذا الذم العظيم، الذي هو خزي عليه إلى يوم القيامة فقال: ( تَبَّتْ يَدَا أَبِي لَهَبٍ ) أي: خسرت يداه، وشقى ( وَتَبَّ ) فلم يربح، ( مَا أَغْنَى عَنْهُ مَالُهُ ) الذي كان عنده وأطغاه، ولا ما كسبه فلم يرد عنه شيئًا من عذاب الله إذ نزل به، ( سَيَصْلَى نَارًا ذَاتَ لَهَبٍ ) أي: ستحيط به النار من كل جانب، هو ( وَامْرَأَتُهُ حَمَّالَةَ الْحَطَبِ ) .
وكانت أيضًا شديدة الأذية لرسول الله صلى الله عليه وسلم، تتعاون هي وزوجها على الإثم والعدوان، وتلقي الشر، وتسعى غاية ما تقدر عليه في أذية الرسول صلى الله عليه وسلم، وتجمع على ظهرها من الأوزار بمنزلة من يجمع حطبًا، قد أعد له في عنقه حبلا ( مِنْ مَسَدٍ ) أي: من ليف.
أو أنها تحمل في النار الحطب على زوجها، متقلدة في عنقها حبلا من مسد، وعلى كل، ففي هذه السورة، آية باهرة من آيات الله، فإن الله أنزل هذه السورة، وأبو لهب وامرأته لم يهلكا، وأخبر أنهما سيعذبان في النار ولا بد، ومن لازم ذلك أنهما لا يسلمان، فوقع كما أخبر عالم الغيب والشهادة.
Källa för den arabiska texten: Qurancomplex.com
Ordlista: Al-bâhith Al-Arabi
- Arabiska qabbaha قبح betyder egentligen “förfula”. [↩]
- Arabiskans “två händer” yadâ يدا är ett sätt att uttrycka sig på arabiska, det är ett sätt att förstärka det man säger. Se Lisan Al-Arab under يدي, och särskilt uttalandet وهذا ما قَدَّمَتْ يَداكَ وهو تأْكيد، كما يقال هذا ما جَنَتْ يَداك أَي جَنَيْته أَنت إلا أَنك تُؤَكِّد بها. [↩]
- Sura 111:1, egen översättning. [↩]
- Se föregående fotnot. [↩]
- Sura 111:1, Bernströms översättning. [↩]
- Sura 111:2, egen översättning. [↩]
- Sura 111:2, egen översättning. [↩]
- Sura 111:3, Bernströms översättning. [↩]
- eller: “den som bär veden” [↩]
- Sura 111:3, egen översättning. [↩]
- Alla ordböcker säger “palmdelar”, och jag antar att det är trådarna från palmstammen som används, och inte bladen. Se Lisan Al-Arab under ليف. [↩]
