Följande rapporteringar från Shiaboken “Min Wahdj Al-Ishq Al-Huseini”, som citerar från “Bihar Al-Anwar” förklarar att Adam, Abraham och Moses ska ha förbannat Yazid då de gick förbi Karbala(!!!).
Adam:
Nummer 7: Det står följande i Bihar Al-Anwar1:
Adam föll ner från Paradiset ner på jorden, och såg inte sin älskade Eva. Då började han gå runt på jorden för att leta efter henne. När han passerade Karbala så fick han en stark ångestkänsla, och hans bröstkorg kändes väldigt tung – detta utan synlig anledning.
Därefter föll han ned vid stället där Hussein dödades, och blod började forsa från hans fot.
Han lyfte upp sitt huvud mot himlen, och sade: “Min Gud! Har jag utfört en till synd som du nu straffar mig för? Jag har nu gått runt hela jorden, och inget ont har hänt mig såsom det som nu hände mig på denna plats.”
Allah uppenbarade då för honom: “Adam, du har inte utfört någon synd. Dock så kommer din sonson Hussein att dödas här, på grund av orätt, och ditt blod forsar för att likna hans blod.”
Adam sade då: “Min Herre, är Hussein en profet?”
Allah svarade då: “Nej, men han är ättling till Profeten Mohammed.”
Adam sade då: “Vem dödar honom då?”
Allah svarade då: “Det är Yazid, den som himlarna och jordens invånare förbannar.”
Adam sade då: “Gabriel, vad ska jag göra nu?”
Gabriel svarade då: “Förbanna honom.”
Det gjorde då Adam, fyra gånger om, sedan gick han till Arafatberget och fann Eva där.
Abraham:
Abraham gick förbi Karbala ridandes på en häst, då den föll till marken, och Abraham slog i sitt huvud och blodet forsade.
Han sökte genast förlåtelse från sin Herre, och sade: “Min Gud, vad har jag gjort för fel?”
Då steg Gabriel ned och sade: “Abraham, du har inte gjort något fel. Dock så är det här som ättlingen till Profetskapets Sigill, och sonen av Ledarskapets Sigill dödas. Ditt blod forsar för att likna hans blod.”
Abraham sade då: “Vem dödar honom då?”
Gabriel sade då: “Den som himlarna och jordarnas invånare förbannar. Pennan, som skrev den bevarade tavlan, t.om. skrev att han skulle förbannas utan Allahs tillstånd, och Allah sade då till den: ‘Genom att skriva denna förbannelse så har du förtjänat beröm’”
Abraham lyfte då sina händer och förbannade Yazid extremt mycket, och hans häst sade “Amin”2 – då sade Abraham: “Vad fick dig att säga ‘Amin’ till min åkallan?”
Då sade hästen: “Abraham! Jag är hedrad av att du rider på mig, och du ska veta att jag föll på grund av Yazid, den som Allah, Den Högste förbannat.”
Moses:
Moses var ute och reste med Joshua. När de kom förbi Karbala så gick Moses skor sönder, och törnar rev hans fötter, varvid blod forsade ut från dem.
Moses sade då: “Min Gud! Vad har jag gjort för att förtjäna detta?”
Då uppenbarade Allah för honom att här dödas Hussein, och här kommer hans blod att forsa, och att ditt blod forsar för att likna hans blod.
Moses sade då: “Min Herre! Vem är då denna Hussein?”
Det sades då till honom: “Det är Mohammeds ättling, och Alis son.”
Moses sade då: “Vem dödar honom då?”
Det sades då till honom: “Den som fiskarna i havet förbannar. Den som odjuren i öknen förbannar. Den som fåglarna i luften förbannar.”
Moses lyfte då sina händer och förbannade Yazid, och åkallade Allah mot honom, och Joshua sade “Amin” till hans åkallan och förbannande.
Sedan fortsatte de med det de höll på med.
من كتاب ( من وهج العشق الحسيني ) للرافضي : ( عبد الحليم الغزي )
7 – روى المجلس في ( بحار الأنوار ج 44 ب 30 ح 37 ص 242 و ص 243 ) : (إنّ آدم لمّا هبط إلى الأرض لم ير حوّا فصار يطوف الأرض في طلبها فمرّ بكربلا فاغتمّ وضاق صدره من غير سبب، وعثر في الموضع الّذي قتل فيه الحسين، حتّى سال الدّم من رجله، فرفع رأسه إلى السماء وقال: إلهي هل حدث منّي ذنب آخر فعاقبتني به؟ فإنّي طفت جميع الأرض، وما أصابني سوء مثل ما أصابني في هذه الأرض. فأوحى الله إليه يا آدم ما حدث منك ذنب، ولكن يقتل في هذه الأرض ولدك الحسين ظلماً فسال دمك موافقة لدمه، فقال آدم: يا ربّ أيكون الحسين نبيّاً؟ قال: لا، ولكنه سبط النبيّ محمّد، فقال: ومن القاتل له؟ قال: قاتله يزيد لعين أهل السماوات والأرض. فقال آدم: فأيّ شيء أصنع يا جبرائيل؟ فقال: العنه يا آدم فلعنه أربع مرّات ومشى خطوات إلى جبل عرفات فوجد حوّا هناك )
8 – و روى أيضا : ( إنّ إبراهيم (عليه السلام) مرّ في أرض كربلا وهو راكب فرساً فعثرت به وسقط إبراهيم وشجّ رأسه وسال دمه، فأخذ في الاستغفار وقال: إلهي أيّ شيء حدث مني؟ فنزل إليه جبرائيل وقال: يا إبراهيم ما حدث منك ذنب، ولكن هنا يقتل سبط خاتم الأنبياء، وابن خاتم الأوصياء، فسال دمك موافقة لدمه. قال: يا جبرائيل ومن يكون قاتله؟ قال: لعين أهل السماوات والأرضين، والقلم جرى على اللّوح بلعنه بغير إذن ربّه فأوحى الله تعالى إلى القلم إنّك استحققت الثناء بهذا اللّعن. فرفع إبراهيم (عليه السلام) يده ولعن يزيد لعناً كثيراً وأمّن فرسه بلسان فصيح فقال إبراهيم لفرسه:أيّ شيء عرفت حتّى تؤمّن على دعائي؟ فقال: يا إبراهيم أنا أفتخر بركوبك عليّ فلما عثرت وسقطت عن ظهري عظمت خجلتي وكان سبب ذلك من يزيد لعنه الله تعالى)
9 – و عنه أيضا : ( إنّ موسى كان ذات يوم سائراً ومعه يوشع بن نون، فلمّا جاء إلى أرض كربلا انخرق نعله، وانقطع شراكه، ودخل الحسك في رجليه، وسال دمه، فقال: إلهي أيّ شيء حدث منّي فأوحى إليه أنّ هنا يقتل الحسين (عليه السلام) وهنا يسفك دمه، فسال دمك موافقة لدمه فقال: ربّ ومن يكون الحسين؟ فقيل له: هو سبط محمّد المصطفى، وابن عليّ المرتضى. فقال: ومن يكون قاتله؟ فقيل: هو لعين السمك في البحار، والوحوش في القفار، والطير في الهواء. فرفع موسى يديه ولعن يزيد ودعا عليه وأمّن يوشع بن نون على دعائه ومضى لشأنه)
Källa: Sahab.net, eller boken “Min Wahdj Al-Ishq Al-Huseini” skriven av Abdel-Halim Al-Ghazzi
